Ranging targets på avstånd är en av de mest utmanande aspekterna av långdistansfotografering. Vid intervall över 4-500 meter kan litet fel i avståndsavläsning orsaka en stor miss. Till exempel, med hjälp av en standard 7.62 mm NATO-runda, bedömer ett mål att vara 700 meter istället för de faktiska 725 meterna att du skulle slå i intervallet 13 tum högt, beroende på det faktiska vapensystemet och förhållandena(tunnlängd, sikthöjd, täthetshöjd, etc.).

vanligtvis investerar seriösa långdistansskyttar kraftigt i effektiva avståndsmätare, såsom Vectronix avståndsmätare eller liknande sådana enheter. De avger en laserstråle, och strålen reflekteras tillbaka till avståndsmätaren, och den tid det tar används för att beräkna avståndet. Detta är vanligtvis den mest tillförlitliga metoden att sträcka, om man har tid/utrustning att göra det. Det är begränsningar är målreflektion, stabilitet och kvalitet på laser-och beräkningsprogramvaran. Cal Zant, författare till Precision Rifor-bloggen(En utmärkt källa för långdistansfotografering) ger mer insikt: Avståndsmätare kikare recensioner & fälttester: övergripande resultat sammanfattning – PrecisionRifleBlog.com

en annan metod, något mindre exakt, sträcker sig med fräsning. Teorin om fräsmål är baserad på trigonometri. Om en målhöjd eller bredd är känd kan du använda vinkeln mellan målets övre/nedre eller vänstra/högra sida för att ungefärligt avstånd. Problemet med fräsmål är att det kan vara subjektivt, där jag kan uppskatta ett mål på 1 mil, kan du se .95, vilket ger dig 5% skillnad i intervall. Skytten kanske inte känner till målets exakta bredd, vilket ofta ses i jakt. Den accepterade storleken på en whitetail är 18″från toppen av ryggen till botten av bröstet, men fullvuxen whitetail kan vara var som helst från 90 till 300+ lbs, beroende på var du jagar, och du kan förvänta dig att den sanna kroppshöjden skiljer sig väsentligt från 18″. Den exakta formeln och metoden kan ses här: 8541 Tactical-Mildot Range Estimation