Tillgång till Internet och utbildning: viktiga överväganden för beslutsfattare

Inledning

utbildning är både en grundläggande mänsklig rättighet och ett centralt inslag i hållbar utveckling. Det är temat för FN: s fjärde mål för hållbar utveckling, som syftar till att ”säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av hög kvalitet och främja livslångt lärande för alla.”Utbildning gör det möjligt för individer att bygga mer välmående och framgångsrika liv och samhällen för att uppnå ekonomiskt välstånd och social välfärd.

tillgång till Internet är grundläggande för att uppnå denna vision för framtiden. Det kan förbättra kvaliteten på utbildningen på många sätt. Det öppnar dörrar till en mängd information, kunskap och utbildningsresurser, vilket ökar möjligheterna att lära sig i och utanför klassrummet. Lärare använder onlinematerial för att förbereda lektioner och studenter för att utöka sitt utbud av lärande. Interaktiva undervisningsmetoder, som stöds av Internet, gör det möjligt för lärare att ägna mer uppmärksamhet åt enskilda elevers behov och stödja delat lärande. Detta kan bidra till att åtgärda ojämlikheter i utbildning som flickor och kvinnor upplever. Tillgång till Internet hjälper utbildningsadministratörer att minska kostnaderna och förbättra kvaliteten på skolor och högskolor.

utbildare utforskar entusiastiskt möjligheter och upptäcker nya sätt på vilka de kan använda Internet för att förbättra utbildningsresultaten. Som Bredbandskommissionen för hållbar utveckling uttrycker det är utmaningen ” att hjälpa lärare och studenter att använda teknik … på relevanta och autentiska sätt som faktiskt förbättrar utbildningen och främjar de kunskaper och färdigheter som krävs för livslångt lärande.”

ett antal faktorer hämmar emellertid fullständig uppnåelse av dessa vinster.

brist på åtkomst är först och främst bland dessa. Tillgång till Internet, med tillräcklig bandbredd, är avgörande för utvecklingen av ett informationssamhälle. Brist på bredbandsanslutning förhindrar utbredd användning av Internet i utbildning och andra livsområden i många länder. En rättslig och reglerande miljö som främjar investeringar och innovation är avgörande för att möjliggöra bredbandsaccess. Det handlar inte bara om anslutning. För att tillgången ska vara meningsfull måste den också vara överkomlig för skolor och individer, och lärare och elever måste förvärva digital kompetens och andra färdigheter som krävs för att utnyttja den på bästa sätt. Dessa lärare och elever måste också hitta och använda lokalt relevant innehåll.

Internet är naturligtvis inte svaret på alla utmaningar som utbildning innebär. Nationell politik som samlar erfarenheter inom både utbildning och teknik, inom olika länders nationella sammanhang, är avgörande för att Internetets bidrag till utbildning ska maximeras. Framgången för Internet i utbildning kommer att mätas med utbildningsresultat: förbättringar av elevernas prestationer, arbetstillfällen och bidrag till nationell utveckling. Vårt mål på Internet Society är att se till att åtkomstpolitik införs som möjliggör ett internet av möjligheter att blomstra och att Internet därmed bidrar fullt ut till att uppnå dessa mål.

denna briefing innehåller fem prioriteringar för beslutsfattare som är intresserade av att uppnå det: prioriteringar som rör infrastruktur och tillgång, vision och politik, inkludering, kapacitet och innehåll och enheter. Internet Society ’ s Internet Enabling Environment Framework belyser vikten av infrastrukturinvesteringar, kompetens och entreprenörskap och stödjande styrning för Internetekosystemet.

erfarenheten visar att de bästa resultaten sannolikt kommer att uppnås genom samarbete mellan intressenter, inklusive myndigheter, Internetföretag och tekniska experter, och sektorspecialister som lärare och utbildningsadministratörer.

fem prioriteringar för Internet och utbildning

mycket har skrivits om Internet och utbildning under de senaste tio åren. Erfarenheter från olika tekniker och tjänster har gjorts i länder med olika utbildningssystem. Den snabba förändringstakten i teknik och tillgänglighet och överkomliga priser innebär att tidigare erfarenheter inte alltid är en bra indikator för framtiden. Fem breda teman har dock framkommit av erfarenhet hittills som prioriteringar för beslutsfattare idag.

Prioritet 1 – infrastruktur och tillgång

ingen strategi för Internet i utbildning kan lyckas utan tillräcklig infrastruktur och tillgång till resurser. Som Internetsamhällets ramverk för möjliggörande miljö klargör kräver detta infrastrukturinvesteringar, kompetens och entreprenörskap, tillsammans med stödjande styrning för Internetekosystemet.

bredbandsaccess är idag ojämnt fördelat. Människor i utvecklade länder är mer än fyra gånger så benägna att ha mobila bredbandsabonnemang än de i de minst utvecklade länderna. Det beräknas finnas mer än trettio fasta bredbandsabonnemang för varje hundra personer i Europeiska länder, men mindre än ett per hundra i Afrika söder om Sahara.

bredbandsinfrastruktur är avgörande för att lärare och elever ska kunna utnyttja vad Internet kan erbjuda. Många landsbygdsområden i utvecklingsländer saknar fortfarande bredbandsnät eller överkomlig anslutning. Regeringar måste upprätta rättsliga och rättsliga ramar som uppmuntrar investeringar för att övervinna dessa begränsningar – inklusive övervägande av nya lokala tillträdes-och infrastrukturmodeller och investeringar i internationell konnektivitet, i nationella och lokala nätverk, i internetanläggningar som Internetutbytespunkter (Ixps) och i innehållsinfrastruktur som datacenter och värdresurser. Investerare måste också svara på dessa incitament.
skolornas och högskolornas och de nationella forsknings-och Utbildningsnätverkens behov bör uttryckligen ingå i nationella bredbandsstrategier och program för allmän tillgång för att hantera detta. Program för allmän tillgång och tjänster skulle också kunna erbjuda större flexibilitet och innovativa finansieringsprogram.
nätverk och tjänster måste vara överkomliga, för både skolor och privatpersoner, om de ska kunna användas effektivt. Kostnaden för grundläggande bredbandsanslutning är mer än 5% av den genomsnittliga nationella inkomsten i de flesta av de minst utvecklade länderna, men mindre än 1% i rika länder. Ekonomiska resurser per student är begränsade, i vissa länder allvarligt så, medan fattigdom hindrar många barn från att komma åt Internet hemma. Ett regelverk som stimulerar konkurrensen och sänker tillträdespriserna är lika värdefullt för eleverna som för andra grupper i samhället. Särskilda tillträdespriser för skolor och högskolor bör också övervägas.
skolor behöver datorer, surfplattor och andra IKT-enheter som är integrerade på ett smart sätt i utbildningsmiljön för att utnyttja Internetaktiverat lärande på bästa sätt. Dessa måste underhållas, uppgraderas och cybersäker. De behöver också tillförlitlig elkraft. De totala ägandekostnaderna – kapital och operativa-bör beaktas i budgetarna, och vikten av finansiella begränsningar bör inte underskattas. Skolbyggnader kan behöva omformas för att effektivt kunna använda internetaktiverat lärande. Även dessa är viktiga aspekter för att möjliggöra åtkomst.

prioritering 2 – Vision och politik

Policymakers som berörs av IKT och med utbildning har möjlighet att utveckla en framtidsvision som gör det möjligt för teknik att gynna både studenter och nationell utveckling. De bör arbeta tillsammans för att utveckla den visionen och utforma strategier som integrerar IKT i nationella strategier för hållbar utveckling, inklusive kritiska utvecklingssektorer som utbildning.

politik för Internet i utbildning bör fokusera uppmärksamhet och resurser på nationella utvecklingsprioriteringar. De bör utgå från en grundlig förståelse av utbildnings styrkor och svagheter; anta realistiska mål för internet antagande, användning och effekt; övervaka resultaten mot dessa mål; och lära av tidigare erfarenheter. Även om samma utmaningar uppstår i många länder finns det också viktiga skillnader i det nationella sammanhanget.
den gynnsamma miljön för bredbandsaccess, särskilt i vilken utsträckning den uppmuntrar investeringar och innovation, kommer att vara avgörande för att underlätta utbildningsförbättringar. Under 2012 uppskattades att mindre än 5% av skolorna i vissa afrikanska länder till och med hade grundläggande Internetåtkomst. Politiken för Internet i utbildning måste inriktas på de dubbla utmaningarna att möjliggöra tillgång och underlätta effektiv användning av tillgång.
politiken för tillgång till och användning av Internet bör omfatta hela utbildningssystemet – från förskola och grundskola, genom gymnasieutbildning och högre utbildning, till livslångt lärande, omskolning och omskolning. Målet bör vara att förbättra den digitala läskunnigheten och kompetensen hos alla i hela samhället, såväl vuxna som barn.
politiken bör bygga på realistiska bedömningar av vad som är möjligt med tillgängliga finanser och andra resurser, för alla delar av gemenskapen, i varje nationellt sammanhang. Utan ett åtagande om lika möjligheter och tillgång kan internetaktiverad utbildning öka ojämlikheten. Att använda Internet för att förbättra informationssystemen för utbildningshantering (EMI) kan spela en viktig roll för att maximera resurser, övervaka resultat och rikta in resurser där de behövs mest.

prioritering 3 – inkludering

2030-agendan för hållbar utveckling syftar till att säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av hög kvalitet och främja livslångt lärande för alla. För att Internet ska kunna bidra effektivt till detta måste tillgång finnas tillgänglig på alla utbildningsnivåer, både i formellt och informellt lärande.

vissa samhällen är bättre rustade än andra för att dra nytta av Internet, eftersom infrastrukturen är mer tillgänglig eller billigare för dem, eftersom de har bättre tillgång till internetaktiverade enheter eller för att de har ekonomiska eller sociala fördelar. Världsbanken har varnat för att nya resurser inom utbildning, inklusive IKT i skolor, kan förvärra ’förankrade ojämlikheter’ om man inte tar hand om att säkerställa inkludering. Risken för detta kan och bör mildras genom politik och praxis.

Internet kan hjälpa alla, i varje skede av livet, att förbättra sina utbildningsmöjligheter och arbetstillfällen. Fortbildning och livslångt lärande för vuxna, inklusive läskunnighet för vuxna, har en avgörande roll att spela i internetbaserad utbildning.
politiken bör uttryckligen ta itu med strukturella ojämlikheter i utbildning, särskilt ojämlikhet mellan könen. Flickor i många länder har mer begränsad tillgång till utbildning än pojkar, av olika ekonomiska, sociala och kulturella skäl. UNESCO-Institutet för statistik uppskattar att 15 miljoner flickor i grundskolans ålder idag aldrig kommer in i ett klassrum, varav över hälften bor i Afrika söder om Sahara. Brist på utbildning bidrar till flickors och kvinnors maktlöshet i senare liv. Politiska initiativ bör använda Internet för att övervinna begränsningar av deras lärande och stödja vuxnas läskunnighet och andra program för att bygga upp sina färdigheter inom arbetskraften.
politiken bör främja ökad jämlikhet i tillgången till lärresurser för missgynnade grupper i samhällen, såsom de som bor på landsbygden eller i fattigdom, etniska minoriteter och talare av minoritetsspråk och personer med funktionshinder.
policyer bör erkänna de risker som studenter, särskilt flickor, kan utsättas för när de använder Internet. Skolor är väl placerade för att hjälpa barn att identifiera, utvärdera och minska dessa risker. Att inkludera ämnen som digitalt medborgarskap och cybersäkerhet i läroplanen kan hjälpa dem att göra det.

prioritet 4 – kapacitet

utbildning är kärnan i kapacitetsuppbyggnad. Det är genom utbildning som människor får färdigheter som utrustar dem för att hitta jobb, starta företag, leva uppfyllande liv och försörja sig själva och sina familjer. Utbildning bygger de förmågor som samhällen också behöver för att förbättra produktiviteten och uppnå ekonomisk tillväxt, att hantera hälso-och sociala tjänster och att spela en full roll i det globala samhället av nationer.

alla aspekter av våra ekonomier och samhällen förändras av Internet. Genom att förbättra tillgången till information, kunskap och utbildning kan Internet hjälpa individer att uppnå bättre utbildningsresultat över hela linjen och utveckla de färdigheter som de och deras samhällen behöver. Initiativ som nationella forsknings-och utbildningsnätverk (Nrens) har också visat sitt värde för att stödja utvecklingen av Internetinfrastruktur samt online-samarbete mellan högre utbildning och forskningsinstitutioner.

framgång i den digitala tidsåldern kräver digitala färdigheter. När de kommer in i arbetslivet bör individer kunna använda datorer och annan digital utrustning. Digital kompetens-förmågan att använda onlineapplikationer, hitta information online, bedöma dess kvalitet och värde och använda den i det dagliga livet – är avgörande för att leva i den digitala världen, särskilt för det växande antalet som kommer att arbeta i IKT-intensiva industrier. Skolelever och vuxna behöver lära sig att använda Internet för att genomföra transaktioner och hur man skyddar sig mot cyberbrott. Att utveckla dessa färdigheter bör ingå i läroplanerna.

lärare behöver lära sig nya färdigheter för att effektivt använda Internetresurser. Global erfarenhet har visat vikten av professionell utveckling för att bygga lärarens förmåga att använda Internet och introducera nya typer av lärande i klassrummet och med enskilda studenter. Utbildningsadministratörer måste också lära sig hur man bäst använder de data som online-lärande gör tillgängliga för att förbättra utbildningsstandarder och målresurser. Att bygga upp dessa möjligheter kommer att vara avgörande för att maximera värdet av Internet för utbildning.

prioritet 5 – innehåll och enheter

en av de mest dramatiska skillnaderna som Internet kan göra ligger i att öppna tillgång till ett bredare utbud av innehåll för undervisning och lärande – innehåll som uttryckligen är pedagogiskt i syfte och det mycket bredare utbudet av onlineinnehåll som kan komplettera läroplaner. Istället för att förlita sig främst på läroböcker kan lärare rikta eleverna till många olika källor, och eleverna kan utveckla forskningsfärdigheter genom att utforska onlineinnehåll på egen hand.

Internet har lett till viktiga innovationer inom utbildningsinnehåll. Open educational resources (OER) och Massive online Open Courses (MOOC) kringgår begränsningar av immateriella rättigheter genom att göra kursmaterial från ett land tillgängligt för studenter i ett annat. Dessa kan komplettera lokala utbildningsresurser, utvidga utbudet och kvaliteten på material som är tillgängliga för studenter.

potentialen är enorm, men man måste komma ihåg att inte allt innehåll är lätt överförbart av kulturella och andra skäl. Policymakers bör söka sätt att integrera rikedom av nya resurser i lokal utbildning utan att avskräcka utvecklingen av lokalt innehåll eller lokala lärares roll och erfarenhet.

fram till nyligen var Internet huvudsakligen tillgängligt via datorer, som inte var överkomliga för de flesta i de flesta länder. Tillgång till mobiltelefoner som kan användas för att komma åt Internet har dock spelat en viktig roll för att utöka Internetåtkomst och som ett nytt sätt att främja kreativitet. Mobila enheter står nu för hälften av den totala webbtrafiken och en betydligt högre andel av den i Afrika och Asien.

det växande utbudet av innehåll, lägre kostnader och ökade möjligheter för åtkomstenheter gör det lättare för människor att lära sig när och när de vill göra det, snarare än bara i formella skolmiljöer. Policymakers bör följa utvecklingen av Internet för att säkerställa att politik och genomförandeplaner utnyttjar detta och förblir relevanta när teknik och tjänster utvecklas.

sammanfattning

Internetåtkomst ger stora möjligheter för utbildningspolitiker att förbättra utbildningskvaliteten för enskilda elever och bidra till nationell ekonomisk och social välfärd. Nya sätt att undervisa och lära sig, bättre tillgång till ett mycket bredare utbud av information och resurser, nya färdigheter för den digitala tidsåldern: alla dessa kan förändra liv, hjälpa till att uppnå utbildning för alla och andra hållbara utvecklingsmål.

ingen av dessa vinster garanteras dock. För att uppnå dem krävs först och främst överkomlig tillgång till Internet. En rättslig ram som uppmuntrar investeringar i konnektivitet och tjänster, sänker kostnaderna och främjar kreativitet är avgörande för att möjliggöra tillgång och låsa upp Internetets värde för utbildning.

det kräver också politiskt engagemang, en stark politisk ram och realistiska genomförandestrategier. Policymakers bör överväga följande första steg mot detta mål:

de bör utveckla ett regelverk som stimulerar investeringar, konkurrens och lägre tillträdespriser, kanske inklusive särskilda tillträdespriser för skolor och högskolor.
de bör se över program för allmän tillgång och tjänster för att möjliggöra mer flexibla och innovativa finansieringsmetoder.
de bör inkludera skolor och högskolor samt nationella forsknings-och utbildningsnätverk (Nrens) i nationella bredbandsstrategier och program för Universell åtkomst.
de bör uppmuntra och stödja samhällsbaserade åtkomstinitiativ, utbildningsnätverk och lokala forsknings-och utvecklingsinitiativ som möjliggör olika modeller för åtkomst och användning.
de bör uttryckligen ta itu med potentialen för IKT för att övervinna ojämlikhet mellan könen i utbildning och förbättra möjligheter och resultat för flickor.
de bör se över och uppdatera strategier för att främja ökad jämlikhet i tillgången till lärresurser för missgynnade grupper i samhällen, såsom de som bor på landsbygden eller i fattigdom, etniska minoriteter, talare av minoritetsspråk och personer med funktionshinder.
de bör se till att lärare har nödvändiga färdigheter för att effektivt använda Internetresurser.

genom att arbeta tillsammans kan beslutsfattare, internetgemenskapen och utbildningsintressenterna utveckla omfattande politiska strategier anpassade till omständigheterna i sina länder och samhällen – upprätta den nödvändiga infrastrukturen och tillgången till resurser, säkerställa inkludering, bygga kapacitet och underlätta tillgången till innehåll och enheter. Detta kommer inte bara att bidra till utbildning utan också till uppfyllandet av agendan för hållbar utveckling och ett informationssamhälle som tillgodoser allas behov.

tack till David Souter för hans hjälp med detta dokument.

vidare läsning:

Bredbandskommission för Digital utveckling, teknik, bredband och utbildning, 2013,
http://www.broadbandcommission.org/documents/publications/bd_bbcomm-education_2013.pdf

Internetsamhället, en politisk ram för att möjliggöra tillgång till Internet, 2017,
https://www.internetsociety.org/wp-content/uploads/2021/01/bp-EnablingEnvironment-20170411-en.pdf

Internet Society, Internet för utbildning i Afrika, 2017,
https://www.internetsociety.org/doc/internet-education-africa-sdg4

INTERNETSAMHÄLLET, OECD och UNESCO, förhållandet mellan lokalt innehåll, Internetutveckling och Åtkomstpriser, 2011,
http://www.unesco.org/new/fileadmin/MULTIMEDIA/HQ/CI/CI/pdf/local_content_study.pdf

Neil Selwyn, utbildning och teknik: Viktiga frågor och debatter, 2016

Michael Trucano, ’ nyckelteman i nationell utbildningsteknikpolitik,’ 2015,
http://blogs.worldbank.org/edutech/key-themes-national-educational-technology-policies

UNESCO, ICT kompetensram för lärare, 2011,
http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002134/213475e.pdfhttp://unesdoc.unesco.org/images/0021/002134/213475e.pdf

Världsbanken, World Development Report 2016, digitala utdelningar,
http://www.inequalityineducation.org/wp-content/uploads/worldBankDigitalDividendsReport2016.pdf

Världsbanken, EduTech: en Världsbankens blogg om IKT i utbildning,
http://blogs.worldbank.org/edutech/

Världsbanken, SABER-ICT Framework Paper för politisk analys: Dokumentera nationell utbildningsteknikpolitik runt om i världen och deras utveckling över tiden, 2016,
http://wbgfiles.worldbank.org/documents/hdn/ed/saber/supporting_doc/Background/ICT/112899-WP-SABER-ICTframework-SABER-ICTno01.pdf

slutnoter

i artikel 13 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/CESCR.aspx.

2030 Agenda för hållbar utveckling,
https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld, mål 4.

teknik, bredband och utbildning, 2013, s. 15,
http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002196/219687e.pdf

Internet Society report, främja lokalt innehåll värd för att utveckla Internetekosystemet,
http://www.internetsociety.org/doc/promoting-local-content-hosting-develop-internet-ecosystem

en politisk ram för att möjliggöra Internetåtkomst,
https://www.internetsociety.org/wp-content/uploads/2021/01/bp-EnablingEnvironment-20170411-en.pdf

http://www.itu.int/en/ITU-D/Statistics/Documents/statistics/2017/ITU_Key_2005-2017_ICT_data.xls

ibid.

Internationella Teleunionen, fakta och siffror 2017,
http://www.itu.int/en/ITU-D/Statistics/Documents/facts/ICTFactsFigures2017.pdf

ITU, WSIS Final Targets Review, p. 72,
http://www.itu.int/en/ITU-D/Statistics/Documents/publications/wsisreview2014/WSIS2014_review.pdf

2030 Agenda för hållbar utveckling, Mål 4 (vår betoning).

https://blogs.worldbank.org/edutech/worst-practice

http://uis.unesco.org/en/news/263-million-children-and-youth-are-out-school

dessa ojämlikheter kartläggs i detalj på http://www.education-inequalities.org/

se Världsbanken, World Development Report 2016 Digital Dividends, pp 112-114,
http://www.worldbank.org/en/publication/wdr2016

se t. ex. UNESCO, ICT Competency Framework for Teachers, 2011,
http://unesdoc.unesco.org/images/0021/002134/213475e.pdf

https://www.statista.com/statistics/306528/share-of-mobile-internet-traffic-in-global-regions/